Intresset var stort när klubbens aktivitet ”ringmärkning av ugglor” gick av stapeln i onsdags. 26 deltagare mötte upp vid Liljebovägen på Dumme Mosse.
De tre ringmärkarna Johan Claesson, Per-eric Svahn och Martin Oomen, visade hur fångstnäten fungerar, förevisade ringarna som används till ugglor samt berättade och svarade på frågor kring sparv- och pärlugglan som var ringmärkningens målarter.
I väntan på att någon uggla skulle fångas i något av de fyra näten så samlades deltagarna för samkväm runt elden med korvgrillning. Någon uggla lyckades vi inte fånga, men det blev ändå en mycket trevlig kväll och deltagarna kunde ta med sig ny kunskap kring ugglor och ringmärkning.
Vi tackar ringmärkarna och samordnare Per-Jonas Andersson för genomförandet av kvällens trevliga aktivitet.
Falsterboresan fredag 29/9 kl 06.00 – söndag 1/10 omkring 17.00
Nu är det hög tid att anmäla sig till de kvarvarande 6 platserna. Eftersom vi har avbeställningsskydd på de två stugorna vill jag ha anmälningarna före den 10 september.
Väderläget och fågeltillgången låter vi styra våra aktiviteter under helgen. Förhoppningsvis blir det ett fint tättingsträck vid Falsterbonäset och spännande rovfågelsträck vid Ljungen. Vid denna tiden brukar det även dyka upp någon trevlig raritet.
Övernattning sker på Falsterbo Camping där vi har 2 stycken 4-bädds stugor. Egna sängkläder medtages.
Eftersom priserna för minibussar ökat markant kör vi i år med 2 egna personbilar. Jag beräknar att kostnaden för boende och drivmedel blir ca 1.500 kr.
Mat. Vi brukar gå ut och äta fredag och lördag kväll vid ca 19.00 tiden. En rejäl matsäck behövs för fredagen och lördagsförmiddagen. Senare kan vi komplettera i någon butik. Vid behov kan vi äta på något snabbmatställe utmed vägen.
Klubbens traditionella ”vadardag” äger rum den sista lördagen i juli – och i år var det den 29 juli. Vi träffades i Gränna hamn eller i fågeltornet vid Erstakärret för att skåda vadare tillsammans. Från tornet riktade vi kikarna ut mot kärret och kunde snart räkna in kärrsnäppor, spovsnäppor, enkelbeckasiner, sandlöpare, drillsnäppor, gluttsnäppor, grönbenor, skogssnäppor, myrspovar och många fler.
I år var det lite speciellt kring Erstakärret, eftersom en stationär tärnmås höll till i området. Flera skådare från andra delar av Sverige hade också tagit sig till norra Visingsö för att få en skymt av den ovanliga gästen. Och ingen – från varken vår klubb eller hitresta skådare – blev besviken. Vi fick alla finfina observationer av måsen när den flög runt över kärret eller putsade sig, vilade eller sov på marken!
Efter en stunds vadarskådande (och förmiddagsfika) från tornet flyttade vi oss till Norrudden. Där gick vi runt och spanade, dels för att försöka se måsen ute över Storvättern, men också efter tidigare rapporterade ejder och hornuggla – tyvärr fick vi inte se någon av dem. Däremot fick vi en trevlig lektion i hur man skiljer silvertärna från fisktärna genom att granska detaljer hos de födosökande tärnorna.
Efter lunch i Erstatornet vidtog ytterligare vadarskådande, som följdes av en tur ut till Sandudden. Där var inte så många fåglar att se, men bland de vanliga tärnorna ute i Erstaviken hittade vi till slut en handfull födosökande svarttärnor.
Eftermiddagen avslutades med en promenad genom lövskogen i Kronoparken söder om Brahekyrkan. Där var överlag ganska tyst, men vi noterade bland annat kungsfåglar, nötväckor, grå flugsnappare och ett antal unga rödhakar.
Vi var ett 10-tal deltagare med olika erfarenheter av vadare – allt från nästan inga erfarenheter alls till decennier av vadarskådning. Som vanligt hjälptes vi åt att hitta fåglarna, artbestämma dem och njuta av dem. Min artlista stannade vid ca 70 arter och jag tror att alla vi som deltog lämnade Visingsö med känslan av en riktigt bra dag!
/Ulf Gotthardsson
Tornet vid Erstakärret. Foto: Ulf GotthardssonTärnmåsen och fyra kärrsnäppor i Erstakärret. Foto Ulf Gotthardsson
Vi var nio personer som reste till Röttle. Det var en fin försommarkväll. Vättern var spegelblank. Vi gick i bokskogen och lyssnade efter mindre flugsnappare som vi tyvärr inte hörde. Desto fler svarthättor sjöng för oss. Även grönsångarens klirrande sång hördes. Vi gick ner till Vättern längs Röttleån. Vi spanade efter strömstare och forsärla.
Vi fikade på bryggan i kvällssolen. När vi gick tillbaka fick några syn på en forsärla. Vi fortsatte sedan till den gamla äppelodlingen för att lyssna efter rosenfink. Tyvärr inget napp här heller. Gunnar trodde att det växt igen för mycket för att rosenfinken ska trivas.
På hemvägen åkte vi förbi Dungen vid Landsjön. Där både hörde och såg vi kärrsångare och buskskvätta. En gräshoppsångare surrade i hallonsnåren och en näktergal hördes på långt håll. Nöjda med en fin kväll åkte vi hem.
