Ni som kommer in med mobilen till sidan har en möjlighet att få en mobilversion av sidan genom att scrolla ner till botten av sidan och välja “växla till mobilversion”.

EuroBirdwatch24

Delta i årets EuroBirdwatch24

Upptäck glädjen i fågelskådning samtidigt som du bidrar till att skydda vår miljö. Var med och delta i årets EuroBirdwatch24! Rapportera observerade fåglar första helgen i oktober och bidra till fågelskyddet.

Vadarträffen

I år hamnade vi en helg för sent med klubbens vadarträff på Visingsö så vi missade de rekordstora mängderna vadare som rastade då. Men vi hade som brukligt tur med vädret soligt varmt och inte allt för blåsigt. Det är ju tyvärr en vädertyp som sällan ger stora mängder rastande fåglar och ringa omsättning på sträcket. Vi var 15 personer som bevakade Erstadkärret från 7.30-11.30.

Vi fick ihop 18 vadararter samtliga finns inlagda på Artportalen. Det var kärrsnäpporna som dominerade med omkring 50 ex, sandlöpare 2, mosnäppa 5, spovsnäppa 3, kustsnäppa 2, kustpipare 4 och myrspov 1 är några av dom andra.

Bland de rastande och ruggande gässen noterade vi kanada, grå, vitkindad, och en 2k bläsgås samt en mängd hybrider mellan vitkindad-kanadagås och flera mellan grå-kanadagås.

Vi såg även rödglada 1, lärkfalk 1, silvertärna 3, fisktärna ca 10 och en 1K silltrut.

Jan Blomqvist

Tragiskt besked.

Tisdagen den 16 juli kom det tragiska beskedet att fågelklubbens ordförande Ulf Gotthardsson hastigt gått bort vid en ålder av 66 år. Som nybliven pensionär hade nu möjligheterna öppnat sig för Ulf att på ett annat sätt ge sig tid åt naturen. Inte bara fåglar fångade Ulfs intresse, även insekter, kräldjur och däggdjur fascinerade. Att fånga djuren på bild var ett av Ulfs stora intressen och fotograferandet förde honom ut på många resor, såväl runt om i vårt land som till mer fjärran platser.
Många är vi som fick ta del av Ulfs kunskaper på exkursioner, resor, studiecirklar och bildvisningar. Villigt och på ett pedagogiskt och humoristiskt vis förmedlade han sina erfarenheter och intryck han samlat på sig genom många år i fält. Förutom Södra Vätterbygden hade uppväxten i Västergötland gjort att  fågellivet vid Hornborgasjön hade en särskild plats i Ulfs liv. Den svenska fjällvärlden och Öland var andra återkommande resmål för Ulf.
Som ordförande i fågelklubben var Ulf engagerad och drivande. Frågor som gällde fågellivet i Södra Vätterbygden och hur fågelklubbens verksamhet skulle utvecklas och intresset för fågelfaunan ökas var viktiga.
Saknaden och tomheten efter Ulf är djup och det tomrum han lämnat efter sig känns svårt att fylla.
För fågelklubbens styrelse
Leif Thörne 

Noen och Hyllingen

Ådornas utflykt till Noen och Hyllingen 7 maj

Vi var åtta kvinnor och en man som åkte till våra grannkommuner Tranås och Aneby för att skåda fågel. Vi började med Nostorps våtmark strax öster om Adelöv. Där fanns många grönbenor men även några svartsnäppor, en gluttsnäppa och ett par brushanar. En brushane hade fina svarta halsfjädrar. En svarthakedopping låg på nära håll och en rördrom tutade från vassen.

Vi åkte vidare till Deglaberget med utsikt över Noån. I kvällssolen åt vi vår matsäck. Även här tutade en rördrom och enkelbeckasinen spelade. En knipa simmade förbi med två ungar. Sedan fortsatt vi till Hyllingen utanför Aneby. På vägen ner till maderna växte det rikligt med backsippor på en grusås.

En inte helt lätt väg. Först över en skranglig stätta och sedan dubbelt taggtrådsstängsel. Men med gemensamma krafter kom vi över eller under. En man gick framför oss, men det var ingen fågelskådare, enligt Gunnar, för han bar på en korg. Själv bar han på en låda med en parabolapparat för att bättre kunna höra den eventuella dubbelbeckasinen.

Framme på maden visade det sig att mannen var Mats Theorin fågelskådare från Aneby. I korgen hade han en likadan parabol! Han berättade att förra året hördes ingen dubbelbeckasin vid Hyllingen och ingen i år så här långt. Nu gällde det att spetsa öronen. Enkelbeckasinerna tickade och efterhand som skymningen tätnade spelade de allt mer.

En uggla flög över maden på långt håll, jord- eller hornuggla, det gick inte säkert att avgöra. Nu var klockan över tio, då hörde Mats plötsligt i sin parabol dubbelbeckasinen. De som ville fick låna utrustningen, en del hörde den ändå. När alla fått höra det säregna ljudet var det dags att ta sig i mörkret tillbaka till bilarna.

Barbro Falk