Ådornas västkustresa 21 mars.

Till vår västkustresa var åtta personer anmälda. Avbokningar av olika anledningar duggade tätt och till slut var vi bara tre personer kvar. Vi som åkte fick en fin dag vid Hallandskusten.

Vi började vid Morups tånge där vi möttes av storspovens flöjtande och lärkans drillande. Det är tillåtet att gå ut i naturreservatet till 1 april så vi gick ut på strandängarna och kunde på nära håll se sju berglärkor och en snösparv. En toppskarv upptäcktes ute på ett skär. I havet låg rastande flockar av sjöorre och ejder, vitkindade gäss flög förbi.

Vi fortsatte till Galtabäcks hamn där vi såg fler berglärkor och ett fyrtiotal större strandpipare. När ett larm på sädesärla ssp personata kom åkte vi tillbaka mot Falkenberg. Vi letade tillsammans med några andra skådare efter ärlan men hittade den inte. Troligen bortstött av alla människor som vandrade på stranden.  

Vi avlutade resan med ett besök vid Getterön. Vi såg tio skärfläckor, storspovar och många krickor. En stor flock vitkindade gäss och en del bläsgäss rastade utanför vindskyddet. Där träffade vi Reino Andersson som berättade om svarthakad buskskvätta och om hur man kan åldersbestämma 2K och adulta genom att se en ruggräns på vingen. Reino lovade att rulla ut röda mattan när vi återkommer till Getterön 16 augusti.

Hemresan gick över Borås. Utmed den översvämmade Viskan såg vi en adult havsörn och en röd glada.

Barbro Falk

Vi var 10 medlemmar som samlades på Studiefrämjandet på söndag morgon den 2 februari för att delta i årets vinterrally. Den milda vintern med ovanligt mycket övervintrare,  tretåen, och lappugglan uppe vid Dumme mosse och sen soligt väder skapade förväntningar om digra artlistor, på högre nivåer än vanligt. En flock starar flög förbi redan innan vi startade och sågs som ett bra tecken liksom de sjungande ringduvorna. Vi delade upp oss i tre lag och Thomas Rostedt drog de enkla reglerna, minst två i varje lag skall ha sett eller hört fågeln och återsamling kl 14 Läs vidare >>>>>

Helgens vårvinterexkursion genomfördes i ett nollgradigt gråväder vid Hornborgasjön. Totalt var vi 11 personer som besökte tre skådarplatser: Trandansen, Utloppet och Fågeludden. 
Vid Trandansen var det ganska vårligt, och flockar av sångsvanar, kanadagäss och grågäss var väldigt rörliga och högljudda (=vårystra). I sjön hittade vi bläsänder, brunänder, salskrakar och storskrakar ihop med gräsänderna. Några tofsvipor flög runt, liksom en sånglärka och små flockar av starar. I videområdet kunde 2 st tranor urskiljas. 
Utloppet bjöd på några havsörnar, krickor, ett par stjärtänder och en varfågel nedanför fågeltornet. En ung kungsörn fick oss att stanna på den smala Stenumsvägen… och då orsakade vi en – lindrigt sagt – stark irritation hos den bilist som tvingades vänta i 45 sekunder medan vi tittade färdigt på örnen.
Sista stoppet blev Fågeludden, där vi avnjöt de sista resterna av dagens fika och tittade på fler havsörnar – vi tappade räkningen på hur många havsörnar vi sammanlagt såg under dagen, men gissningsvis var det någonstans mellan 15 och 20 stycken. En fjällvråk ryttlade över Ytterbergs udde och några salskrakar vilade i vattnet utanför Fågeludden. Medan vi packade in oss i bilen för hemresa, passerade en plog om ca 20 sädgäss på väg norrut – ytterligare ett bevis att vintern släpper greppet och våren nalkas!
Totalt såg vi 34 olika arter – och vi hade helt klart en bra dag vid Hornborgasjön!

Har ibland funderat över när pilgrimsfalken försvann vid Taberg. Nyligen hittade jag en gammal bok i gömmorna, “Smålands Taberg, Meddelanden från Jönköpings Läns Hembygdsförbund”, 1954. I en artikel författad av regeringsrådet Sven Strömberg och generaldirektören Stig Ödeen, “Utredning rörande frågan om åtgärder till skydd för Smålands Tabergs naturvärden”, gör jag följande utdrag som är intressant. Det enda som jag hittat i tryck om pilgrimsfalkens förekomst på orten:

“…Sålunda har under en följd av år den i landet relativt sällsynta pilgrimsfalken häckat på ett klipputsprång på berget. Den synes dock ha försvunnit och torde ej ha observerats vid Taberg efter 1923. Häckningsplatsen är fridlyst. Kungsfiskaren, som tillhör våra sällsyntaste fåglar förekommer på flera platser utmed Tabergsån. Den upptäcktes i Sverige på 1870-talet just vid Tabergsån. Sannolikt torde i landet finnas blott några tiotal par. Den likaledes sällsynta gråärlan (Nu: Forsärla) (Motacilla cinerea) observerades första gången i Sverige 1916 också vid Tabergsån…”

När det gäller forsärlan nämner Gustaf Rudebeck ett något tidigare årtal vid Tabergsån.
Den gamla järnskylten vid en av undergångarna till banvallen som vittnade om att pilgrimsfalken är fridlyst på Taberg försvann på 1970-talet. Numer sitter ändå en replika som vittnar om svunnen tid. Även om vissa arter inte längre häckar i området, ger ån och ängarna vid gruvan fortfarande möjlighet till upplevelser inte minst en skön vårdag, som vi ser fram mot denna snöiga marsdag.
/Gunnar Gustafsson, Taberg.

PS, tack Gunnar för ett fint inlägg, jag tar det från kommentarer och flyttar det till 1:a sidan./admin