10:E GÅNGEN GILLT!

För  tionde våren i rad fyllde vi  en minibuss  och drog iväg mot Öland kl 4.00 på lördagsmorgonen 30/3. Jan ”Blomma” Blomqvist höll som vanligt i ratten och upplägget. Även denna gång hoppades han kunna visa oss praktejdern, pralinen bland ejdrar, i  någon av flockarna på väg norrut. 

Men vädret och diset lockade inte till streckskådning vid St Rör. I stället åkte vi till Beijershamn och hade några fina timmar  med kärrsnäppa, större strandpipare i mängd, skärfläckor, tofsvipor, gäss, storspov och mycket annat . Blomma höll förstås särskilt koll på passerande ejderflockar.

Just som vi packat in allt i bussen för att fara vidare kom ett larm: praktejder i en flock som snart skulle passera Beijershamn! Ut med tuberna, snabbt tillbaka till tornet, spana, spana …. och så Blommas  röst: Kolla den tredje framifrån i flocken över skäret ! Och där var den, Pralinen! Alla var glada, inte minst Blomma!

Vi åkte nu norrut med hökugglan som mål. Då kom larm om att stäppörnen syntes vid flygplatsen Ölanda. Klar prioritet! Där fanns redan åtskilliga skådare och under några timmar hjälptes vi åt att spana över trädtopparna. Stäppörnen höll sig undan, men den ena havsörnen efter den andra dök upp över oss, liksom fjällvråk, ormvråk, duvök och sparvhök. 

Vi gav till slut upp och letade i stället reda på #hökugglan i Källa, som nådigt granskade oss från sin tillflykt i en dunge medan trädlärkan sjöng och sjöng. 

En annorlunda och härlig dag med 52 noterade arter, bl a ringtrast. Vi åker gärna nästa år igen! / Margareta Andermo

Nabben, tidig lördagsmorgon. Sakta men säkert bryter gryningen mörkret och solen tar över. Det är den sista septemberhelgen och tre veckor senare än Jönköpings Fågelklubb vanligen brukar resa till Falsterbo och kolla fågelsträcken söderut. De knappt urskiljbara siluetterna strax ovanför oss är de första vi ser av en mängd sparvhökar och snart blir alltfler arter urskiljbara, i vattnet, på dynerna, i luften, rastande, som bl a skärfläckor, skedänder och storspov eller på jakt som tornfalkar och blå kärrhökar. Det är helt enkelt en strålande morgon.

Vi är de första på plats i snålblåsten, men snart kommer fler. Vi noterar myrspov, rödspov, kentsk tärna, råkor och stora mängder starar,

När det är frukostdags söker jag lä i solskenet framför ett nyponsnår. Runt mig, in i snåret flyger blåmesar i mängd på bara någon meters håll. Det är en märklig känsla att sitta med thé och macka mitt i ett blåmesstim som aldrig vill ta slut.

Fram på förmiddagen drar vi vidare till Kolabacken. Där stannar vi länge och ser flera hundra rödgladorna pumpa förbi, mot söder. I luftrummet över oss finns också, ormvråkar, bivråk, fjällvråk., ladusvalor och hussvalor. En orädd rödhake låter sig närgånget fotograferas. På väg mot kullen stannar några av oss och beundrar trädkryparen som, liksom hane och hona av sparvhök fastnat i fågelnäten.

Nästa stopp var Ljungen där vi förgäves spanade efter stäpphöken, som setts tidigare. Men havsörn, ormvråk och bivråk dök upp, liksom flera fjällvråkar.

Eftermiddagen ägnade vi åt Ängsnäset, med siktet inställt på rödstrupig piplärka. Den uteblev, men det var gott om ängspiplärkor, svalor, gulärlor och i vattnet låg grågäss, vitkindade gäss och diverse änder. I närheten av parkeringen visade sig en varfågel.

På söndagen packade vi ihop och for norrut mot västkusten och Yttre Kattvik i Båstadtrakten, inställda på havsskådning av blåsigaste sorten. Men vårt Kattvik låg denna dag i lä för stormbyarna och vi kunde njuta av det fantastiska skådespel som minst 100 havssulor bjöd på. Den ena storlabben efter den andra flög förbi, liksom en kustlabb och en tretåig mås och vi kunde följa dem på nära håll. Flera tordmular och några sillgrisslor dök upp ner på fotoavstånd.

I Torekov visade havet sitt rätta ansikte. Vi höll hårt i tuberna och lyckades hitta en fiskande toppskarv i vattnet vid Svarteskär, nytt livskryss för några av deltagarna.

Sista stoppet var vid Larssons Våtmark i Påarp, strax intill motorvägen. Där gick vår målart större beckasinsnäppa och provianterade ivrigt, medan vi kämpade mot vinden och torkade linserna rena från regnskurarna. I en annan del av våtmarken fanns en småsnäppa tillsammans med födosökande kärrsnäppor. Flocken av ljungpipare, som hade svårt att bestämma sig för om de skulle stanna eller dra vidare, blänkte i solen som bröt fram. Ett fint avslut på två dagar som gav mersmak och där vi noterade sammanlagt 106 arter.

Margareta Andermo

1. För er som håller på traditionerna: Jodå, det blev lördagsgodis i form av äppelbomber för flera av deltagarna och utmärkt middag på Lotus Inn på lördagskvällen. DS